Om Övedskloster
Cirka 1 480 hektar skog med en blandning av ädellöv och barrskog, långsiktig skogsskötsel samt jakt och viltvård kring Vombsjön.
Skogsbruk
Cirka 1 480 hektar skog: 745 hektar lövskog och 735 hektar barrskog.
Skogarna på Övedskloster grundlades till stora delar av den nuvarande fideikommissariens farfars farfars far, Otto Ramel. Han anställde en skicklig dansk skogsman som hette Peter Smith och under hans ledning påbörjades 1860 plantering och föryngring av i stort sett all skog på Övedskloster norr om Vombsjön. Tidigare var dessa marker, där det nu finns vackra bok- och ekskogar mestadels beten för kreatur och hästar.
Man använde sig av naturlig föryngring av lövträd på många ställen, framförallt ek, bok, ask och al. Där föryngringen inte lyckades tillräckligt bra sattes bestånd av rödgran i luckorna. På så sätt erhöll man grupper av gran i lövträdsföryngringen men även mindre eller större grandungar.
Övedsklosters cirka 1480 hektar skog består fortfarande av en blandning av ädellöv och barrskog med ett rikt djurliv. Modern skogsskötsel innebär en blandning av stora maskiner och manuellt finlir med röj- och motorsåg. Vi strävar efter att vidmakthålla de fina skogarna som skapades för 150 år sen och har därför som mål att förnya lika mycket som vi skördar varje år.
Jakt & naturförvaltning
Övedsklosters variationsrika skogar och marker har ett rikt djur- och fågelliv. Vi jagar själva på huvuddelen av marken och arrenderar ut jakten på några markområden till jaktlag. Emellanåt säljer vi även någon jakt. Liksom med vår övriga verksamhet så är jakten något som vi planerar på lång sikt. Vi sätter upp målsättningar för förvaltningen av viltstammarna och därefter tydliga riktlinjer för jakten.
Viltet
Skånes landskapsdjur, kronhjorten, trivs väldigt bra runt Vombsjön och vissa tider på året ser man stora flockar beta på fälten. Under brunsten i början på oktober kan man få höra hur de stora hjortarna brölar i skogen - det låter nästan som lejon som ryter. Men för det mesta är kronhjorten väldigt skygg och man ska ha lite tur för att få se de mäktiga djuren.
Det finns ganska gott om dovhjortar på Övedskloster. En ovanlig detalj är att de flesta dovhjortar här är vita, och inte bruna som annars är vanliga. Detta beror på Bygge-Hans, som grundade dagens Övedskloster, anlade en djurgård med vita hjortar på 1700-talet. Djurgården förföll emellertid, vanliga hjortar tog sig in och i början av 1900-talet fanns endast ett par vita djur kvar. Gamlefarfar Otto bestämde sig för att bevara den vita stammen och började spara de vita hjortarna. Nu finns det gott om vita hjortar och tack vare den iögonfallande färgen så är de inte så svåra att få syn på om man går tyst i skogen.
Det är inte första gången som rådjursstammen har det tufft. När jakten släpptes fri av kungen på 1700-talet så jagades de så hårt att de nästan utrotades från Sverige. I mitten av 1800-talet fanns det bara rådjur kvar i Skåne och på Övedskloster bestämde man sig därför för att fridlysa dem. Detta beslut anses enligt gamla skriftliga källor ha varit det som räddade kvar rådjuren i hela Skandinavien.
Vildsvinen har de senaste 20 åren brett ut sig över Övedskloster, precis som i resten av södra Sverige. Precis som med övrigt vilt försöker vi förvalta vildsvinsstammen på ett bra och långsiktigt sätt.
